Sömnparalys

Citat ur boken Genom döden av Louise Minerva-Li (Frostegren), (se fliken Tips på böcker):

Vissa människor vågar inte sova och inte släcka ljuset för natten, då de ibland upplever sig som förlamade. Strax före insomnandet känns det som om de inte kan röra sig, men de kan se hypnagoga bilder*, ofta skräckbilder. Alla muskler känns förlamade, man kan inte skrika på hjälp, inga muskler fungerar. Hela upplevelsen är mycket skräckfylld.

Detta tillstånd uppstår när delar av de subtilare kropparna (se Medvetandenivåer) är på väg ut ur kroppen. Då har man också öppnat sitt medvetande för att se bortom det rent fysiska och in i andra regioner. På grund av sin egen rädsla ser man skräckbilder. Detta är inget farligt alls, men eftersom man blir rädd och då stelnar till och spänner sig, hindrar man utträdet. Astralkroppen, eller den subtilare kropp som håller på att göra utträdet, hamnar då i ett mellanläge och är inte i samklang med den fysiska kroppen och inte heller utanför den. I denna obalans mellan kropparna blir man liksom förlamad och kan varken röra den fysiska kroppen eller den subtila.

Om man i detta läge, med vetskap om vad som pågår och om att det inte är något farligt, kan slappna av och vara trygg, kan utträdet ske harmoniskt eller stoppas så att man i stället landar helt i sin fysiska kropp. Då försvinner förlamningskänslan. Man kan själv välja huruvida man vill landa i sin fysiska kropp eller gå ut, genom att avslappnat men bestämt tänka på det man väljer. (Se bild: Halv UKU med förlamningskänsla)

(denna info om Sömnparalys finns också i Drömlexikon)